söndag 1 februari 2015

1/2 2015 ........................Fyra år senare



Så fort jag slog upp mina ögon denna morgon för 4 år sen visste jag att idag skulle det hända I dag var dagen min man skulle dö ...............och det gjorde han magkänslan eller en tung känsla rakt in i märgen .. Ångesten var stor denna dagen hur fa.... skulle jag berätta för mina barn att deras far skulle dö inget mer fanns det att göra blodförgiftningen var aggresiv och vi hade bara timmar kvar tillsammans . Läkare , Sjuksköterskor och  kuratorer berättade för mina barn den biten behövde jag inte ta .
Fyra år har gått minnen har man från dagen fast inte lika skarpa det är så det skall vara antar jag starkaste minnet är detta fruktansvärda ljudet av ett flat line ett ljud man hör bara på tv men vi fick bevittna i verkligheten undrar om det ljudet någonsin kommer att blekna ?? 

Fyra år senare du är saknad Lars du var den viktigaste person i mitt liv den person som älskade mig nog mer än vad någon person har gjort inklusive min egen mor jag tackar dig för att du trodde på mig och byggde upp mig till den person jag är idag , du gav mig alla vertyg jag behövde att klara mig sen var din uppgift klar här på jorden ..
Tack Gud , Jesus & Universum att jag har haft äran att ha denna vackra person i mitt liv Amen ..
jag är tom på ord lånar lite andra skrivna rader


 Idag är det 3 år sen du dog i mina armar känns som hundra år sen och samtidigt som igår overkligt jag viskade i ditt öra att det var ok för dig att lämna mig fast jag ville bara skrika dö inte för helvete lämna för fan inte mig och sekunder senare var du död , minns hur barnen skrek och jag visste inte vilken unge jag skulle trösta först panik sprang mellan ungarna kramade om dem en efter en för att komma tillbaka till min döda man och inte fatta riktigt vad som hade hänt och började om igen denna kram process Hannah , Zack och Joel tog nog dem i den ordningen fatta inte varför tillslut tog personalen över att hålla krama och trösta mina barn så att jag själv kunde ge Lars en sista kram minns att han ändrades så snabbt från lite färg tills helt blå varm till helt kall mycket obehagligt overkligt hur fan skulle jag nu klara mig tankarna var helt otroliga så svårt att begripa detta fasansfulla ögonblick ......Du hade fått dina organ detta skulle ju inte hända ....Var nu tvungen att ringa min syster som var på tåget på väg ifrån Stockholm så fruktansvärt att ringa dessa samtal ringde även Gitt min mans syster som hade även förlorat sin mamma ett halvår innan..........Ja döden hängde över denna familj kan man säga 3 personer på 11 månader har mina barn och jag mist grymt orättvist kunde jag tycka ser inte det på samma sätt idag konstigt men sant men så är det mest tacksamhet att dessa människor har funnits i mitt liv ..........
Tänk vilken lycka att jag har haft äran att ha denna vackra själv i mitt liv , att vara älskad av denna man så djupt så vackert allt ord kan inte beskriva denna tacksamhet jag har fast detta har varit det svåraste uppgift jag har fått ifrån universum kan jag utan tvekan säga . Jag älskar dig min Lars tack för att du valde mig att vara mor till dina barn och livkamrat till dig vi fixar detta och vi kommer även ha lycka i framtiden fast du inte finns kvar hos oss i jord livet ... Du måste nu släppa mig älskade och gå vidare vi klarar oss jag är här och du är där vi kommer att mötas igen du har viktiga saker att sköta i himlen titta gärna in då och då och kolla läget men det är nu dax att du släpper mig jag måste dra vidare med mitt liv och det kan jag inte göra om du är inneboende här .. In i ljuset min Lars din mamma / pappa möter dig tack tack tack .............love you forever and always Delicia




Julafton 


nyår 





Som du älskade di bil <3 
Fryser i New York lånar min jacka hahaha 






2 kommentarer:

Anonym sa...

Så gripande du skriver. Det är en fruktansvärd händelse ingen skulle behöva uppleva. Men tyvärr är det så här livet - och döden - är. Skoningslöst. Jag minns vi satt och pratade i köket hos min svärmor. Du var så stark redan då, fast du kanske inte visste om det.
Jag följer dig på din resa och är så glad för din skull att du kan gå vidare och hitta ny glädje och ny kärlek. Den finns ju där, bara man vågar glänta lite på dörren.
All lycka till dig.
Monika Möller Werkelin

Delicia sa...

Tack Fina Monika för dina vackra ord , minns brunch hos din svärmor och trodde aldrig att jag skulle resa mig efter detta men det gjorde jag och har tänkt mycket på orden du och Pigge berättade för mig den dagen 6 veckor efter Lars död ....Är glad att jag har funnit Mr P han har hjälp mig på många sätt det trodde jag aldrig heller att det skulle hända ..tack för att ni finns som fina förebilder kärlek & ljus till er kram Delicia