lördag 14 september 2013

I am so good !!!

Fredagen den 13e överlevde jag hahaha var rätt sliten när jag kom hem ifrån jobbet dök i min säng och på med lilla laptopen en dålig ovana men va fan det måste ju finnas värre saker vila en stund hämta Loppan i Bjärnum hem slappa igen min dekoder fungerar ej så titta på tv i min säng går ju inte och pallar inte krypa ut till tv rummet latheten är stor mycket stor ..... Vaknade vi 8 denna Lördags morgon fortfarande trött och latheten finns kvar hade planerat ut en runda men känns gott att ligga under täcket och dricka mitt kaffe men nej minsann på med musiken tagga tagga jag skall ut idag så e det bara japp och inom en kvart var träningskläderna på musiken i mina öron sen iväg kallt som attan hur skall jag klara hösten raskt takt till tecno liknande musik benen började springa vid Beckers målare affär sen stannade de hemma och allt jag kan säga är att jag grät av glädje när jag kom hem nya mål och jag kan inte annat än säga fy fa... vad du e bra Delicia jag måste berömma mig själv och pusha mig själv och det är varje dag kan inte rasa tillbax där jag en gång har varit och jag är stolt att jag har kommit dit jag är idag fast det var en helvetes resa som jag inte vill göra om men det har format mig till den jag är och klappa mig själv på axeln får jag göra ibland ... Jag vet att jag har massor av vänner och nära vänner men kan inte hjälpa att ibland känna mig så jävla ensam lite jobbigt e det och vet inte vart det kommer ifrån mycket märklig känsla , saknar min finaste och längtar som attan att träffa honom igen , saknar min syster som bor i Stockholm och saknar min ängel som idag gav mig styrkan att springa min runda kände att han var med mig hela vägen sa till honom när jag kom vi kyrkogården Lars ge mig styrka och det gjorde han banne mig ... tack för att du finns min ängel ... Och snacka om änglar fick reda på igår att Mr P´s pappa dog förra veckan så ledsen jag blev men har haft äran att träffa honom flera gånger  mycket fin man är nu en stjärna och har det nu bra fina du .... jag skall nog köra dit med lite blommor idag och krama om P´s fina mamma minns hur det var den saknaden den chocken hur man än tror att man e beredd på döden slår den alltid hårt .. Massor av kärlek & ljus till er va rädda om varandra och tala om för folk hur man känner man vet aldrig vad morgon dagen ger och att kanske inte våga säga de små ord kan vara jäkligt tufft om man aldrig mer skulle få chansen ....




Skicka en kommentar