onsdag 17 november 2010

12 och en halv veckor !

Det ha gått 12 och en halv veckor sedan denna karusellen startade måste nu säga att det är nu dax att hoppa av den , jag vill nu stå på fast mark vill att denna operationen skall bli klar så att vi kan börja fungera igen utan en massa dramatik . Jag skall börja kolla hur jag kan komma till jobbet igen känns ganska bra att börja gå stigen mot ett normalt liv ,jag är lite nervös men det skall nog gå bra hoppas jag i alla fall =)
Väntar på att syrgastuberna skall komma ganska bra att ha hemma om man nu får strömavbrott här hemma konstigt att det var jag som skulle komma på detta om man nu skulle skicka hem en patient ifrån sjukhuset ..,jag skall oxå orka cykla till stan idag och hämta Joels spel på Expert gud vad det känns jobbigt men jag har ju ingen bil men det hade nog varit jobbigt att tom ta bilen jag tycker att allt är extremt jobbigt har hamnat i en depression kroppen orkar minsann inte mycket men det är inte så konstigt. Mina barn är oxå i samma fas av jobbighet just nu så vi får peppa varandra så gott det går , Jag vill bara komma till Göteborg så att vi kan komma igång att leva igen och även den resan kommer att bli jobbig det vet jag har läst mycket om avstötning vilket kan hända efter denna underbara operation ,jag vill se Lars leva igen andas komma upp och gå mm skall bli så underbart att se kan bara inte fatta att vi har fått vänta så himla länge 27 dagar av ren skär plåga av ångest ,oro och utmattning .

Denna resan har varit så fruktansvärt men samtidigt är jag tacksam för att vi har fått gå igenom om man nu kan skriva så tänk så mycket vi har lärt oss så underbara människor vi har träffat och vilken ära att få en transplatation så att Lars kan leva och han kommer ju bli den 3e i Sverige att genom gå den helt fantastiskt om man tänker så.
 Ser mycket på tv4 Fakta läkare program och just detta ofattbara går vi igenom en enkel familj i Sverige/ Skåne / Hässleholm på Svartmannagatan  detta är  så stort så det blir lite overkligt så jag ser framemot  nästa steg och bara hoppas att Lars klara av att leva fram tills operationen , han sover 20 av 24 timmar är inte vaken mycket av dygnet är ibland rädd att gå fram till sängen rädd för att hitta honom död .

Jag läser Aftonbladet konstant för att se om det kommit nya olyckor helt sjuk att läsa någon annans öde och hoppas på att kordinatorn ringer ett par timmar senare men så här lever vi barnen jublar om det är halka någonstans =( detta är vår verklighet
Läste nu om en olycka i Kungälv vem vet de kanske ringer i efter middag eller  ikväll ..

Inga kommentarer: